Doktor Spinn

Jag tycks ha slutat lyssna på musik. Min Ipod gick sönder och flickvännen fick min iRiver och sedan dess har jag liksom inte riktigt lyssnat på musik i någon större utsträckning alls. Till saken hör att jag inte ens har någon stereo och inga datorhögtalare. Jag är hänvisad till radion och till MTV.

Följaktligen har jag ingen koll på bra, ny musik. Bortsett från Fergies London Bridge då, men det är nog en sådan där låt som man nynnar på en vecka eller två innan den faller i glömska.

Efter en kort titt på TRL och en exposé av Jessica Simpsons lillasyster i en corny boxningsvideo är det lätt att misströsta. (Jag är allätare, men det betyder inte att jag äter allt.)

Och hur många gånger kan man rippa och sampla Soft Cells Tainted Love? Det börjar bli fånigt nu, riktigt riktigt jävla fånigt. Var den ens så bra till att börja med?

Det finns en möjlighet att musiken kan ha hamnat i en svacka. Det är väl inte så otänkbart? Alla minns ju perioden med eurodance som dominerade så på 90-talet. Yabba-dabba-dance-fasen, kallar jag den. Var inte den perioden ett musikaliskt lågvattenmärke, så säg?

Men tro inte att jag tror att jag på något sätt skulle stå över dessa tillfälliga lapsus. Jag diggade Dr. Feelgood och No Limit som ingen annan. Och som i det här fallet också London Bridge - vilket säkert kommer visa sig vara någon sorts motsvarighet.

Men, och det här menar jag verkligen, överbevisa mig gärna! Ge mig tips på bra, ny musik. Jag lovar att inte dissa. För som sagt, någon koll har jag inte längre.

Einstein var 26 när han formulerade relativitetsteorin. Själv fyller jag 27 idag. I guess I missed my window. Vet inte riktigt vad jag tycker om det...

Skönt på ett sätt att osäkerheten är borta med vinden, att jag har ett självständigt sinne och att livserfarenheterna gjort mig insiktsfull och tålmodig.

Värre är det att aldrig någonsin mer få höra:

"Oj, vad du är duktig! Och så ung!"

Jag har förvisso landat mitt drömjobb och min drömtjej och det är avgjort mer än vad som faller på de flestas lott. Jag har så mycket att vara glad och stolt över - och tro mig, det är jag!

Men samtidigt är det nu hugget i sten att jag aldrig blev den där anmärkningsvärt unge romanförfattaren. Och det är färdigdrömt om att bli scoutad som hockey-, innebandy- eller tennisspelare.

Så många livsval är nu för sena att ångra. Inte för att jag grubblar över sådant, men det är smått obehagligt att så många vandrade stigar plötsligt asfalterats.

Jag är 27 nu och det är jag på gott och ont. Einstein må ha förändrat själva grunden för den moderna vetenskapen, men en sak är då säker - en kickass PR-konsult lyckades han aldrig bli.

Ny Teknik skriver om ett danskt lagförslag som hotar varenda surfzon i hela landet. Lagförslaget bygger på att alla som använder offentliga surfplatser måste loggas, lite ungefär som du måste visa ditt pass när du checkar in på ett europeiskt hotellrum.

Varför måste Storebror veta vem som surfar var och när? Jo, för att säkerställa att du inte är en terrorist förstås. Eftersom denna typ av loggning inte är tekniskt genomförbar när det gäller publika surfzoner vilket skulle få till följd att dessa i så fall skulle få stänga ned.

Drömmen om ett heltäckande skandinaviskt Wimax-nät skulle hotas allvarligt om lagförslag av det här slaget får fotfäste. Frågan är nu bara om Bodström lyckas hålla fingrarna borta från våra svenska surfzoner?

Ingen som är halvintresserad av naturvetenskap kan ha missat strängteorin. Men nu kommer två böcker som tycker att vi borde ta och släppa det här med pyttesmå vibrerande strängar, detta enligt en artikel av Michael D. Lemonick i det senaste numret av Time Magazine.

I grunden har belackarna en stark poäng. Eftersom det idag inte finns någon möjlighet att testa strängteorin så ifrågasätts det om vi verkligen ska kalla den för en teori. Inte för att kritiken - även om den nu ploppat upp i bokform - är särskilt ny; redan tidigare gick diskussionerna kring huruvida teorin skulle klassas som filosofi istället.

Själv tycker jag att kritiken är slöseri med energi. Strängteorin är utifrån vad vi vet idag en plausibel teori som ger en tänkbar vetenskaplig förklaring på många de fenomen som idag saknar förklaring. Låt vara att vi ännu på många år varken kan falsifiera eller fastslå den, men att avfärda den vore oklokt.

Om vi accepterar det mossiga vetenskapsteoretiska arvegodset att alla teorier måste kunna prövas för att kunna kallas för teorier, ja då snävar vi in de redan begränsade utrymmet för nytt mänskligt tänkande.

I grund och botten är vi på jakt efter något större, vi är på jakt efter en naturvetenskaplig förklaring på hur allt hänger ihop. Och nog är strängteorin ett ambitiöst försök. Jag ser inga problem med att teoretiserandet får fritt svängrum så länge försöken är seriösa försök att fylla vetenskapliga tomrum.

Vad jag försöker säga är att om någon hittar naturvetenskapligt plausibla teorier som kopplar ihop befintliga vetenskapliga rön med paranormala observationer eller till och med religiösa rön, ja då välkomnar jag sådana teorier. Jag tror att det är ett sätt att förena naturvetenskap och kreativitet.

Och vem vet? Rätt vad det är snubblar någon kreativ forskare över lösningen på frågan om hur allt hänger ihop. Och oavsett om vi har verktygen för att kontrollera teorin eller inte, så har vi alla fall ett antal rimliga axiom att hålla utkik efter.

Statistik: Uppenbarligen finns det i världen idag fler överviktiga människor än vad det finns människor som svälter. Medan 800 miljoner svälter är 1,3 miljarder antingen överviktiga eller lider av fetma. Detta skriver The Sydney Morning Herald och siffrorna bygger på en ny undersökning.

Dagens spaning: En av de mest fantastiska anledningarna till att bo i en stad är att man kan ta en kvällspromenad kvart i tolv till 7-Eleven och softa med en glass tillsammans med andra lätt uppsluppna nattugglor.

En arbetslös tjej tröttnar på att leva på a-kassa efter att ha slutfört sin utbildning som beteendevetare. Istället för att sätta sin tillit till Platsbanken registrerar hon sajten www.kustroddare.se och ger sig ut på en 57 dagars roddtur runt Sverige.

Med publicitet i DN Ekonomi och diverse sponsringsaktiviteter borde hon lyckats få relevant trafik till sin sida där hon förtjänstfullt marknadsför sig själv. Uppe i vänstra hörnet finns en lätt åtkomlig flik där man kan klicka för att tipsa henne om jobb.

Personligen gillar jag den här sortens människor. Inte för att de är företagsamma, nej. Det jag gillar mest är människor som törs tänka utanför boxen och vågar ta en risk, som vågar bryta upp och tänka nytt. Det gör dem oförutsägbara och därmed intressanta.

Hoppas hon får tag i ett jobb.

Som tillfällig gräsänkling (hatar det ordet, men okej) kommer jag igår hem efter att ha jobbat sent. Lägenheten skulle hela kvällen vara min - bara min - och jag kunde göra vad jag ville - bara fantasin och energin satte gränser för vad som var möjligt!

Idag, när flickvännen åter var hemma igen, frågade hon mig vad jag hade hittat på för skoj i hennes frånvaro. Jag svarade att jag hade druckit vin, tittat på tre avsnitt av Vita huset och sedan gått och lagt mig tidigt.

Vin och Vita huset. Så långt har det alltså gått. Jag som brukade vara cool...

Den nya Ikea-katalogen har kommit, ingen kan väl ha missat det?

Själv har jag levt nästan utan möbler en längre tid nu, men så sakteliga börjar den där otäcka bo-byggar-känslan komma över mig. Bläddrar i katalogen och får märkliga infall hela tiden, jag kan inte riktigt förklara det.

Hur blev det så här? Varför känns Hemnes hallspegel som nästa viktiga steg i mitt och flickvännens gemensamma liv?

Möjligen är det biologiskt betingat. Vi gick från att vara samlare och jägare till hungrande fullblodskonsumenter inom loppet av några millenium. När vi inte konsumerar traskar vi runt i likt drönare och funderar på hur och vad vi ska konsumera när.

Möjligen samalar vi på oss saker eftersom vi undermedvetet tror att vi ska bli utan. Ren självbevarelsedrift , alltså. Lite som björnar som äter sig feta på sommaren. Att man är mätt i mitten av juni spelar liksom ingen roll, manar mamma björn sin nyalstrade lilla pälsboll.

Passa på ungjävel... för till vintern vill jag inte höra något jävla gnäll.

Otäckare blir det om konsumtionen blott är människans hopplösa försök att fylla de hål hon har inom sig. Tänk på det ett tag du.

Själv försöker jag ursäkta mig själv med att jag bara vill handla livsnödvändigheter. Och kanske ursäktar det mig. För ett skrivbord måste vi ha. En bra stol till skrivbordet förstås. Och en lampa. Och ja just det - en Hemnes hallspegel.

Jag har varit sugen på att prenumerera på Wired ett tag nu. Hade jag bott i USA hade det kostat mig 10 dollar. Hade jag bott i Kanada hade det kostat 40 dollar. Men för den som bor i Sverige kostar det hela 70 dollar för en årsprenumeration. Känns av någon anledning lite jobbigt att teckna en prenumeration när någon annan kan teckna samma deal för en sjundedel av det jag får betala.

Å andra sidan är Wired inte särskilt billig på Presstop eller Pressbyrån heller. Inte heller Magasinet Neo, Men's Health eller Esquire UK  är särskilt billiga. Typiskt. Det hade varit bättre om jag kunde intala mig själv att börja läsa sådana där prassligt glossiga skvallertidningar istället, de kostar ju ingenting.

Men vid närmare eftertanke, när allt kommer kring kanske 29 kronor för en Bildextra innebär sämre ROI jämfört med ett nummer av Wired...

Hittade de här 10 frågorna på bokhora.blogspot.com. Vilken möjlighet att få diskutera ett av mina favoritämnen, nämligen litteratur!

1) En bok som förändrade ditt liv?
Då jag gick i åttan eller nian på högstadiet läste jag en biografi över Charles Darwin. Minns inte vad boken hette eller vem som skrev den, men berättelsen om Darwins liv och leverne lärde mig det mesta jag vet idag om kritiskt tänkande, analyserande, klarsynthet, mening och civilkurage. Jag tog också starkt intryck av hans lära, utvecklade ett starkt antireligiöst patos och titulerar mig än idag darwinist.

Minns också att jag lärde mig originaltiteln på Om arternas uppkomst utantill; On the origin of species by means of natural selection or the preservation of favoured races in the struggle for life. Sitter också inne med en massa 10 000-kronorskunskaper om hans familj; hans fru Emma och hennes far den berömde engelske porslinstillverkaren Josiah Wedgewood; Charles egen far Robert som var läkare och som ville att hans son skulle utbilda sig till präst (vilket han faktiskt också gjorde); Erasmus Darwin, Charles farfar, som i den egna boken Zoonomia faktiskt filosoferat en del kring vad som skulle kunna kallas för en primitiv utvecklingslära.

Jag vill också nämna Flow av den ungerske forskaren Mihaly Csikszentmihalyi ändrade min syn på vad som är viktigt här i livet. Tack vare den lyckades jag para ihop min prestationsångest med en positiv grundsyn på utveckling och – vips – blev presterandet en meningsfull och uppiggande livsuppgift istället för en konstant börda.

2) En bok du läst mer än en gång?
Böcker som Elements of Style, Stephen Kings Att skriva, On becoming a novelist, On writing well, Elements of copywriting, Simple & direct, är samtliga bra böcker om att producera brukstexter och litteratur. Böckerna tillhör den lingvistiska skara som förespråkar språklig klarhet genom minimalistisk måttfullhet och flertaliga revideringar, något som jag själv i ärlighetens namn alltid behöver påminnas om.

3) En bok du skulle vilja ha med på en öde ö?
Finnegan’s wake av James Joyce.

För ett par år sedan var jag på jakt efter en riktigt utmanande bok att sätta tänderna i, en bok som kunde utmana och provocera och sätta mitt intellekt på hårda prov. Excentrikern James Joyce verkade vara den typen av författare och hans ryktbara renommé kommenderade respekt. Hans sista verk tog honom 13 år att slutföra och är skriven i en gammal irländares drömska stream of consciousness, fylld till bredden med huvudpersonens gammalmodiga dialekt och drömska nonsensramsor. Boken börjar och slutar mitt i en mening och du kan – enligt vad jag har hört – slå upp vilken sida som helst och börja läsa boken där.

Jag vill skynda mig att tillägga att jag börjat läsa Finnegan´s wake vid ett flertal tillfällen utan att fatta ett dyft. Den är otroligt svårforcerad. Men på en öde ö kanske jag skulle kunna lyckas läsa, tolka – och njuta? – den i sin helhet innan jag själv går ur tiden.

4) En bok som fick dig att skratta?
Alice's adventures in wonderland av Lewis Caroll.

Det är skillnad på hur barn resonerar och på hur vuxna resonerar. Som vuxen är det uppfriskande att få följa med i barnets tankebanor och låta sig hänföras av den knivskarpa logik som någonstans går förlorad när man blir vuxen. Jag skrattar inte åt Alice och de figurer hon möter för att de är dumma, jag skrattar för att det är så härligt att genom dem få kontakt med mitt eget barnasinne.

'Cheshire Puss,' she began, rather timidly, as she did not at all know whether it would like the name: however, it only grinned a little wider. 'Come, it's pleased so far,' thought Alice, and she went on. 'Would you tell me, please, which way I ought to go from here?'
'That depends a good deal on where you want to get to,' said the Cat.
'I don't much care where-' said Alice.
'Then it doesn't matter which way you go,' said the Cat.
'-so long as I get SOMEWHERE,' Alice added as an explanation.
'Oh, you're sure to do that,' said the Cat, 'if you only walk long enough.'

(Som ni förstår måste Alice in wonderland läsas på engelska; just den här författarens stil tål inte översättning särskilt bra. Och skippa alla tv-produktioner och animeringar, de är bara för risiga.)

5) En bok som fick dig att gråta?
Stig Dagermans novell Att döda ett barn. Den berörde och berör mig fortfarande väldigt starkt.

6) En bok du önskar hade skrivits?
Jag skulle vilja läsa en bok av en författare med stor respekt för det svenska språket, ja nästan konservativ i sitt språkbruk, men som istället tar ut svängarna vad gäller berättarstrukturen. Film och tv har gjort oss läsare mycket sofistikerade när det handlar om dramaturgi, kronologiska omkastningar och snabba scenklipp. Jag vill läsa en svensk författare som har hängt med – ja till och med skapat sig en egen front – i den här utvecklingen, utan att han eller hon för den sakens skull gör avkall på klassisk språklig och stilistisk kvalitet.

Vad skulle en sådan bok då handla om? Den bör tangera de filosofiska frågor som unga människor ställer sig idag, mycket existentialism och (brist på) hoppfullhet inför framtiden, lite som i filmer som Matrix och Donnie Darko, fast mer uppblandat med tankar som härrör från Kierkegaard och Nietzsche. Och ingen jävla historisk roman, placera den i nutid med en tonträff inspirerad av The bonfire of the vanities, American psycho, Fight club och vad som helst av Douglas Coupland.

Och finns det någon uppgift för författare av idag så är det att angripa den politiska korrektheten som spridit sig som en sjuka över Sverige. (men bespara mig då från chick-lit, rinkebysvenska och bloggande i romanform.) Det finns mer än någonsin tidigare utrymme att likt George Orwell skriva böcker som är härligt obekväma och som får Mediesverige att sparka bakut i moralpaniska spasmer.

7) En bok som inte borde skrivits?
Spontant kan jag tycka att både bibeln och koranen blev lite för bra. Folk började använda dem som rättesnöre och senare även som rättfärdigande för alla möjliga sorters syften. Idag ligger de till grund för stora institutioner i en jättelik illusorisk komplott formgiven för att göra de stora massorna mer fogliga.

Å andra sidan innehåller bägge böcker en ofantlig skatt av fantastiska berättelser, historier i samma klass som de klassiska folkhistorierna. Jag tror och hoppas att andra böcker kommer att väcka frågor som driver sekulariseringen framåt och i det avseendet är bibeln och koranen – in extensio är det ju dessa böckers otidsenlighet som driver sekulariseringen framåt.

8) En bok du just nu läser?
Just nu läser jag Paul Austers New York-trilogi. Jag har läst ut Stad av glas och Vålnader och har nyss påbörjat den sista delen Det låsta rummet. Paul Auster är magnifik och en mycket trevlig ny bekantskap för mig.

Jag har precis gett upp Ayn Rands Och världen skälvde eftersom den var så utomordentligt tråkig. Hon försöker sparka in öppna dörrar (jag delar stora delar av Rands politiska uppfattningar) och boken försöker vara klipskt djup i första hand och medryckande i andra hand (sällan är en bra grund för en roman).

9) En bok du tänkt läsa?
Shoppade ett antal pockets på rea häromdagen. Personalen på Bokus tipsar på sin sida om Svart nåd av Dennis Lehane, så den köpte jag. En gång tipsade Bokus mig om Helen DeWitts fantastiska debutroman Den siste samurajen och sedan dess brukar jag hålla utkik bland deras tips. 

Skaffade mig också Robert Ludlums Prometheus öga. Ludlum intreserar mig eftersom han skrivit böckerna bakom de fantastiska agentfilmerna med David Webb alias Jason Bourne. När jag var mindre älskade jag agentromaner och det ska bli kul att läsa en sådan igen.

Den tredje pocketen jag köpte var Don DeLillos Vitt brus. Väldigt mycket amerikanst 50-tal, men jag har tidigare läst hans epos Under jord och är nyfiken på mer av hans språkliga spänst framför allt.  (Come to think of it, jag är nog beroende av litterär postmodernism?!)

10) Skicka vidare till fem andra bloggare
Sure. Här är de fem bloggare som jag skickar vidare till:

http://persson.blogg.se/
http://dagensspaning.blogspot.com/
http://lisahp.blogg.se/
http://www.eldolko.se/
http://erikfrost.blogg.se/ 

I Sverige är det förbjudet att sprida upphovrättsligt skyddat material. Det är dags att slopa den lagen! Låt det vara tillåtet att sprida skyddat material genom mångfaldigande så länge det sker utan ekonomisk vinning för den spridande parten.

Detta är en provocerande förslag, men jag står fast i min övertygelse om att detta är rätt väg in i framtiden. Därtill påbjuder vår liberala tradition oss i Sverige att vara först i världen också med att ta detta viktiga steg.

Men hur ska nya idéer skyddas?
Det är fortfarande bara patentets/verkets ägare/upphovsman som har rätt att kapitalisera på sin egen idé. Det är inte heller tillåtet för vem som helst att tillskriva sig själv eller någon annan samma idé.

Uteblir inte stora delar av upphovsmakarens intäkter?
Ja och nej. Om produkten enkelt kan mångfaldigas och spridas minskar rimligen köpkraften hos den enskilde. Detta har redan skett, trots att lagstiftningen förbjuder fildelning. Resultatet har blivit att man gärna betalar några kronor för en låt, men helst inte 180 kronor för en cd-skiva med bara två bra låtar. Med andra ord uteblir redan stora delar av de intäkter som man refererar till i dessa sammanhang.

Men det som går förlorat i köpkraft hos den enskilde borde kunna tillvaratas i en affärsmodell som utvinner de värden som skapas ur den mycket större volymen i spridningen. Exempel: 180 kronor från en person är lika mycket som 2 kronor per låt och 10 låtar från 9 personer. Lägg därtill minskade kostnader för personal, distribution, tillverkning och material genom att distribuera elektroniskt.

Visserligen förlorar upphovsmakaren en del av kontrollen över spridningen. Om många intresserar sig för verket sprids den vida kring, annars kanske inte alls. Allmänhetens omdöme blir därmed avgörande för spridningens omfattning. Korrelationen blio allmänhetens omdöme = spridning = volym = vinst för upphovsmakaren, med andra ord ett marknadsmässigt sätt att kapitalisera på material som kan mångfaldigas elektroniskt.

Men det är ju fortfarande skillnad mellan ditt och mitt!
Det är ingen som förbrukar din egendom på något sätt. Om någon skänker bort ett musikstycke som du komponerat så kan du själv fortfarande lyssna på den. Men i grunden står vi inför ett paradigmskifte vad beträffar immaterialrätten.

Dagens unga kommer inte att acceptera att mänskligt genererad kunskap fortsätter att betraktas som egendom. Det kan handla om musik, texter, idéer, strategier, koncept, ritningar, recept etc. De upphovsmakare som motsätter sig spridandet av sina idéer får helt enkelt hålla dem för sig själva.

Varför ska jag då t.ex. skriva en bok om vem som helst sedan kan sprida den elektroniskt över hela världen?
Till att börja med, låt mig få gratulera om du lyckas med konststycket att skriva en bok och få den spridd över hela världen. Även om den skänks gratis är det en strålande bedrift! För det andra är det bara du som direkt och indirekt får tjäna pengar på din bok (förutsatt att du inte har sålt rättigheterna).

Om någon vill distribuera din bok gratis, då är det en smäll du får ta i den nya nya ekonomin. Exempel: Om du har skrivit en bok om barnmisshandel och Bris bestämmer sig för att ta kostnaden för att trycka upp den och skicka den till alla svenska skolor, ja då blir du utan intäkter från skolorna helt enkelt. Musikindustrin med Itunes i spetsen har börjat - sent omsider - att förstå hur de nya ekonomiska modellerna måste se ut i framtiden.

Det handlar alltså om att kapitalisera på volymen. Om din bok sprids över hela världen kommer du att kunna göra den åtkomlig själv via en professionell portal med annonser och partners (inga andra aktörer får ju kapitalisera på att tillhandahålla andras material gratis). Ditt skydd som författare är volymen, minskade omkostnader och framför allt förmågan att kapitalisera på ditt eget varumärke.

Uteblir volymen är det förstås tråkigt, men då är det också så allmänhetens (marknadens) dom har fallit.

Varför ge efter för olagliga ungdomsfasoner?
Tekniken har försett ungdomarna med ett normsystem som ser annorlunda ut. Och vi får inte glömma att lagstiftningen i förlängningen är en sorts konkretisering av den etik som råder i samhället. Exempel: Alla tycker att mord är olagligt och därför får lagen finnas kvar. I framtiden kommer ingen att tycka att spridning genom mångfaldigande är ett brott och därför kommer det inte finnas någon fog för att ha lagen kvar.

Överhuvudtaget är det värt att ifrågasätta hur bra vissa lagar fungerar om de per automatik förvandlar vanliga människor utan kriminella sinnen till förbrytare. Hembränning är ett sådant exempel där många som bränner för eget bruk inte anser sig vara omoraliska. Ett annat exempel är de som fuskar med skatter och avdrag eftersom de tycker att de förlorar orättvist mycket i skatter, många av dessa betraktar sig inte heller som skurkar (jfr Kritik mot rapport om svartjobb, di.se).

Låt oss inte glömma att det för bara 85 år sedan var olagligt för kvinnor att rösta. Att lagstiftningen anapassas efter nya tider kan kanske beskrivas som om man "ger efter", men för det behöver det inte innebära att utvecklingen i sig är negativ.

Så vad väntar vi på? Legalisera fildelningen! Avkriminalisera svensk ungdom!

(Martin Jönsson på SvD skriver en intressant krönika med bra länkar och bra boktips kring den nya webbekonomin, läs den gärna parallellt med denna text.)

(Även Nicklas Lundblad har ett antal intressanta resonemang kring just immaterialrätt.)

Browsern Mozilla Firefox fuckar upp utseendet på den här bloggen.

Ok, nu är nonsens.blogg.se inte direkt någon kandidat för något pris i webbdesign i alla fall, men riktigt så gräslig som den ser ut i Firefox ska den alltså inte behöva vara.

Rimligtvis borde jag göra något åt det, men mina färdigheter i html-knackande är så oerhört begränsade att jag inte ens orkar med tanken på att faktiskt lära mig hur jag ska bära mig åt.

Men huvudsaken är att bloggen går att läsa och nu vet jag i alla fall att du vet att jag vet.

P.S. Jag brukar skriva mindre omständlig svenska än så här, jag vet inte vad det är med mig idag.