Doktor Spinn

I senaste Resumé läser jag en insändare som stör mig. Copywritern Micke Ahlsén ondgör sig över att Resumé är så himla fel ute när de i en tidigare artikel berättar om hur Cheap Monday valt bort reklamen ur marknadsmixen - och ändå nått stora framgångar.

Rubriken på Resumés artikel är "Cheap Monday breddar varumärket - utan reklam". I ingressen står det "De satsar inte en krona på reklam". Ahlséns egen rubrik lyder "Cheap Monday har nog lagt ner en och annan krona på reklam".

Det som irriterar mig är att Ahlsén utelämnar viktiga delar. Hans tes är att Cheap Monday visst använt sig av marknadsföring - och det är ju sant! Men bara för att man använder sig av marknadsföring, så betyder inte det per automatik att man använder sig av reklam.

Vad Ahlsén menar är alltså att all marknadsföring som Cheap Monday ägnar sig åt (events, word of mouth, PR etc.) ska falla in under begreppet reklam. Och sedan börjar han diskutera Cheap Mondays budget samtidigt som han smörar ohejdat för företaget.

Jag tror och hoppas att Ahlsén - precis som oss andra - snart fattar att Cheap Monday menar att de inte lägger en krona på köpt utrymme i media. Men att han just nu väljer att inte se detta hänger rimligen ihop med 1) att han själv råkar vara reklamare och 2) att han arrogant nog sätter likhetstecken mellan marknadsföring och reklam.

Min slutliga kommentar kan sammanfattas så här.

Min kollega Lotta tipsade om en artikel i Svenska Dagbladet som grep mig oerhört. Utöver det faktum att det är en fantastisk historia är det också ett stycke inspirerande journalistik som förtjänar att uppmärksammas!

Om inte mitt något begränsade sinne för matematik sviker mig är jag nu i rena heltal räknat närmare 30 än 25. En relaterad och återkommande fråga är förstås "Hur känns det?"

Jag känner mig lugn och trygg. Mogen. Har ingen lust att fjanta mig och känner att jag skulle kunna bära upp en trenchcoat. Kan se mig själv på en segelbåt i Medelhavet. Ta grönt i kort i golf. Lära mig mer om svamp.

Ser fram emot lite samkväm i goda vänners lag på vårt nya lantställe: Tänk värmeljus och höstrusk. Som 28-åring känner jag att det är värt en extra slant att resa bekvämt, så jag hyr hellre bil än åker billig buss.

Det känns trendigt att vara otrendig. Statushets känns plötsligt jävligt daterat - jag vill ha livskvalitet! Jag vill ha bordsservering. Och jag vill oroa mig för socker, transfetter och fleromättat fett.

Jag pratar mer än gärna gärna om mitt jobb på fritiden. Särskilt med kompisar som gärna pratar om sina jobb. Gärna över en mellanöl eller två.

Och framförallt, det som kanske är den största skillnaden mellan att vara 27 och att vara 28: Det känns okej att ta in ölnotan före klockan nio med förevändningen att det är en dag i morgon också.

Relaterat: 27

Bloggosfärens eget mediefenomen Alex Schulman berättar vad han tycker om Pause efter att ha blivit bortpetad från omslaget av Carolina Gynnig:  "En riktigt muggig skitblaska, för övrigt, där det är så långt mellan de kvalitativa artiklarna att man får åka taxi mellan dem."

Det är på skoj, men det är ändå sylvasst! Jag vet inte riktigt vad han försöker åstadkomma, men min schulmani bara växer. Ge mig. Vill ha. Cravings!

Gapingvoids visitkortskonst, som jag ju tipsat om tidigare, fortsätter att övertyga med coola betraktelser i en sorts strid ström av skissade ögonblicksbilder hämtade ur samtiden:

Reklamtrötthet, någon?

Ikväll ska jag gå på Chris Cornells konsert på Globens Annex. Jag är egentligen lite sur på honom för att han dumpade Audioslave, men är han bra ikväll kan jag tänka mig att förlåta honom.

Ordningsbetyg i skolan är ett mycket korkat förslag. Vilken kompetens har en lärare att betygsätta uppförande? Om vi förväntar oss att lärarkåren ska göra ett bra jobb måste vi utbilda dem att sätta just ordningsbetyg. Eller tror vi på fullt allvar att något sorts normkonservativt "bondförnuft" ska räcka?

Först behöver vi en normdiskussion stödd på forskningsresultat kring vad som är att anse som just "gott uppförande". Sedan måste denna kunskap omsättas på svenska lärarutbildningar och först därefter kan vi börja prata om att införa ordningsbetyg i skolorna.

Nej, det här påhittet ska ses i sitt rätta ljus: Förslaget är ett mycket fult försök att från politiskt håll skjuta över ett uppenbart föräldraansvar på en lärarkår som redan är överbelastad. Ge istället lärarna rätt att porta ouppfostrade snorungar från klassrummet till dess att de slutar störa dem som faktiskt vill lära sig något.

Idag har jag skrivit en utförlig text om PR och laddat upp den på svenska Wikipedia. (De få korta rader som stod där innan var på tok för bristfälliga.) Läs och redigera artikeln här.

Jag stör mig på den där filmreklamen. Hoppas filmen floppar.

I mediesvängen och sugen på lite mingel? Här är några tips från min inkorg!

Nytt nätverk för PR-konsulter
Behöver du vidga ditt nätverk? Är du intresserad av att följa med vad som händer i branschen och få tips om hur andra jobbar med PR? Känner du att du vill vidareutvecklas i ditt arbete som pr-konsult?

Torsdagen den 6 september startar Stockholms Handelskammare ett nytt nätverk för pr-konsulter. Till första träffen kommer Kreabs grundare Peje Emilsson och pratar om hur PR-branschen har utvecklats under de år han varit engagerad i den. Nätverket träffas sedan en gång i månaden under hösten för att knyta kontakter och diskutera branschen och dess framtid tillsammans med inbjudna talare från politik, media eller näringsliv.

Träffen äger rum i Handelskammarhuset på Västra Trädgårdsgatan 9 fredagen den 6 september klockan 15.30. För frågor om nätverket och anmälan, vänd dig till Helena Öman, 08-555 100 15 eller helena.oman@chamber.se. Anmäl dig senast tisdagen den 4 september.

Dagens Media
DM har mingel 28/8 kl 17:00-19:30 på Scandic Anglais, Stureplan. Anmälan på http://dagensmedia.se/mingel.asp

Gullers Grupp
Såhär i början på hösten skulle vi på Gullers Grupp vilja bjuda in till lite mingel och en mycket inspirerande föreläsning.

Hans Gennerud, ordförande i Precis och vd på Gullers Grupp, kommer prata om: "Vad händer med branschens utveckling efter högkonjunkturen? Vilka scenarion är troliga? Finns det jobb?"

När: 20 september klockan 18:00
Var: Hos oss på Gullers Grupp, Hamngatan 11, Norrmalmstorg
Agenda: 18.00 - 18.30: Vin och mingel 18.30 - 19.00: Hans Gennerud om branschens utveckling 19.00 - senare: Mat, vin och mera mingel

Var vänlig osa senast 8 september till ariella.nisell@gullers.se.

But I firmly believe that any man's finest hour, his greatest fulfillment of all he holds dear, is the moment when he has worked his heart out in a good cause and lies exhausted on the field of battle - victorious.

Vad är konsekvensen av att vara en lagspelare? I ett av filmhistoriens kraftfullaste tal briljerar en inspirerad Al Pacino i rollen som tränare för ett lag i amerikansk fotboll i filmen Any Given Sunday:

I don't know what to say really.
Three minutes
to the biggest battle of our professional lives
all comes down to today.
Either
we heal
as a team
or we are going to crumble.
Inch by inch
play by play
till we're finished.
We are in hell right now, gentlemen
believe me
and
we can stay here
and get the shit kicked out of us
or
we can fight our way
back into the light.
We can climb out of hell.
One inch, at a time.

Now I can't do it for you.
I'm too old.
I look around and I see these young faces
and I think
I mean
I made every wrong choice a middle age man could make.
I uh....
I pissed away all my money
believe it or not.
I chased off
anyone who has ever loved me.
And lately,
I can't even stand the face I see in the mirror.

You know when you get old in life
things get taken from you.
That's, that's part of life.
But,
you only learn that when you start losing stuff.
You find out that life is just a game of inches.
So is football.
Because in either game
life or football
the margin for error is so small.
I mean
one half step too late or to early
you don't quite make it.
One half second too slow or too fast
and you don't quite catch it.
The inches we need are everywhere around us.
They are in ever break of the game
every minute, every second.

On this team, we fight for that inch
On this team, we tear ourselves, and everyone around us
to pieces for that inch.
We CLAW with our finger nails for that inch.
Cause we know
when we add up all those inches
that's going to make the fucking difference
between WINNING and LOSING
between LIVING and DYING.

I'll tell you this
in any fight
it is the guy who is willing to die
who is going to win that inch.
And I know
if I am going to have any life anymore
it is because, I am still willing to fight, and die for that inch
because that is what LIVING is.
The six inches in front of your face.

Now I can't make you do it.
You gotta look at the guy next to you.
Look into his eyes.
Now I think you are going to see a guy who will go that inch with you.
You are going to see a guy
who will sacrifice himself for this team
because he knows when it comes down to it,
you are gonna do the same thing for him.

That's a team, gentlemen
and either we heal now, as a team,
or we will die as individuals.
That's football guys.
That's all it is.
Now, whattaya gonna do?

Alla kommentarer i Resumé är verkligen en attraktion i sig själva.

Postad av: Torsten, 14:24, 11 juli 2007
Varför skulle det vara enkelt att skapa reaktioner bakom ett tangentbord? Det kräver en hel del arbete kan jag meddela. Det enklaste sätter att skapa reaktioner är naturligtvis att köpa den tjänsten av en PR-byrå. Förutsätter att man rejält med stålar vill säga. På PR-byrån kryllar det av duperingskickliga lirare som har sålt sin själ och talang till mammon. Tänk om dessa människor kunde använda sina färdigheter till något gott istället för att kränga skräp som ingen bli lyckligare av.

Gästbloggare Björn Wallin

Författare och retoriker

 

Enligt en undersökning i tidningen Tara är det nu dags att söka sig en ny yrkesinrikting. Enligt undersökningen tänder kvinnor på händiga, kroppsarbetande män.

"Hetast" av alla yrken är brandman. Nästan hälften av de 1 261 kvinnor som deltog i undersökningen anser att just den yrkeskategorin får det att pirra till.

 

Vad man också kan konstatera är att uniform och handlingskraft uppskattas. Läkare, polis och hantverkare ligger bra till.

 

Det mest osexiga som kvinnorna kan tänka sig är en revisor. Endast 2 procent anser dem vara läckra. Att jobba som marknadsförare är inte heller speciellt upphetsande. (Kategorin torde dessvärre även innefatta PR-konsulter och reklamare.)

 

Tror jag kommer att titulera mig som matlagningsintresserad journalist ett tag framöver - bara för att se vad som händer. Jag fotar dessutom på jobbet, så det blir nog en del buisnessdropping by accident.

 

Sexigaste yrkesgrupperna (enligt kvinnor 40+):

1. Brandman (49%)
2. Läkare (39%)
3. Polis (35%)
4. Snickare (34%)
5. Musiker (32%)
6. Skådespelare (28%)
7. Fotograf (20%)
8. Kock, konstnär (18%)
10. VD (17%)
11. Författare (16%)
12. Journalist (12%)
13. Bonde (10%)
14. Naprapat, målare (8%)
15. Psykolog, bilmekaniker, regissör, rörmokare (7%)
16. Biståndsarbetare (6%)
18. Marknadsförare (4%)
19. IT-programmerare, frisör, säljare, politiker (3%)
20. Revisor (2%)

 

Redaktören: Som PR-konsult är jag tränad att se positiva vinklar: Visserligen är det bara fyra procent av de Tara-läsande kvinnorna som går igång på marknadsfolk, men ojojoj vilka fyra procent dessa är å andra sidan!

 

Uppdaterat: Lucifer kommenterar det hela smakfullt på Resumé (var annars?) : "49% av Taras läsare är osexiga AIK-kvinnor med kortklippt hår och gul Blend i handväskan".

När vi ändå är igång och snackar film passar jag samtidigt på att återlansera en gammal utmaning om litteratur, Confessions of a bookworm.

Riksmedia får idag upp ögonen för det digitala och användargenererade uppslagsverket Wikipedia där myndigheter och andra auktoriteter har redigerat artiklar om sig själva på ett inte alldeles objektivt sätt.

Martin Borgs, som på senare tid gjort utspel kring både bristfälliga kommunala hemsidor och det statliga slöseriet med skattepengar, kommenterar det hela i egenskap av kommunikationssexpert på det enda sätt som det hela kan kommenteras:

Det är väl klart att det är frestande att redigera den offentliga "sagan" om sig själv, liksom.

Men vad som är mer intressant är att många privatpersoner tillägnas mer legitimitet än individuella myndighetspersoner.

Detta är inte ett slag mot Wikipedia trovärdighet, tvärtom. Detta är ett exempel på att missbruk skapar badwill i from av negativ publicitet, vilket i förlängningen skapar självsanering.

Sedan kan ju individer och organisationer göra som de vill och känner för - blir det för skönmålande står det alla och envar fritt att gå in och ändra!

Oj, cd-skivan har hunnit bli 25 år, skriver bland annat Metro. Värst vad fort det gick. Får nästan teknikångest av att bara tänka på det.

När väl en ny svensk roman väl utspelar sig i PR-branschen, då handlar den förstås om en PR-konsult som ska lansera en fejkad kommun i Norrland. Med PR ska inavel, bidrag och tidelag locka människor till den avfolkade låtsaskommunen. Att författaren själv under en tid arbetat som PR-konsult i Australien och att boken ges ut av Piratförlaget borgar förstås för god smak, så vem vågar vara orolig? Well, som sällsynt norrlänning i PR-branschen räcker jag stillsamt upp handen.

Jag lovade Axel Lagerbielke ett hedersomnämnande på bloggen om han gjorde bomben i bubbelpoolen under Spotlight PR:s kickoff på Seglarhotellet i Sandhamn. Det blev ett fint plask och därför förtjänar Axel förstås ett rejält erkännande!

Dan Davies, redaktör på Esquire, gör en intressant spaning:

Man's response to fears of losing his identity has traditionally involved ditching his partner for a younger model, buying a red sports car and wearing clothes which even an early incarnation of Take That would have rejected. However, in the modern era of data theft, loss of identity is more likely to mean someone else is spending your money. Your identity is estimated to be worth £85 000 and [...] there's enough information out there to make the ID thief's life easy.

Vem sa att man inte kan sätta en prislapp på allt?

Björn Wallin börjar få upp farten. Här kommer sju filmer som måste ses av alla som intresserar sig för retorik:

Wall Street
Gordan Gekkos tal inför Teldar Papers ledning. I konsten att vända en fientlig publik till ens favör. Se den när du inte delar bostadsrättsföreningens idéer om ombyggnation.

Nyckeln till frihet
Ellis Reddings tredje försvarstal inför frigivningsnämnden. Underbart försvarstal. Denna film borde Bosse Ringholm och Jan O Carlsson ha sett innan de mötte media. Se den inför varje möte med chefen.

Thank You For Smoking
Nick Naylors tal om rökning som coolt och även försvarstal inför ett congressförhör. Ett måste för varje driven säljare. När dina säljresultat dippar ? se filmen.

Saving Private Ryan
Kapten Millers tal om varför de ska rädda Ryan. Bra att ha sett när du måste motivera dina arbetskamrater att arbeta med tråkiga arbetsuppgifter.

Julius Ceasar
Brutus försvarstal inför pöbeln. Så klassiskt att man får ståpäls. Mönstertal.

Independence Day
Presidentens tal till flygarna inför sista anfallet. När du vill slå ett slag för patriotism. Kan med fördel användas av coachen när dit lag ska möta ett bättre motstånd.

Braveheart
William Wallace tal till sina soldater inför slaget mot Britterna. När du har en fullständigt omöjlig arbetsuppgift framför dig och måste mönstra några kompisar/medarbetare.

Björn Wallin vägrar att lista sju filmer. Han listar - med bestämdhet! - tolv filmer. Frihet, integritet och individualitet är viktiga dygder, så Björn får förstås som han vill:

Gudfadern
Episkt. Behöver man egentligen säga något? En film som är nästan lika stor som livet självt.

Gökboet
Mångbottnad film om livet på ett mentalsjukhus.

Nyckeln till frihet
Robust fängelsefilm om hur man tar sig igenom och ut från helvetet.

Pulp Fiction
Skruvad skurkberättelse när Tarantino är som bäst. Oförglömlig dansscen.

Sagan om ringen
Trollbindande. Vem gav Peter Jackson rätt att kliva in i mitt huvud?

Memento
Smart film med omvänt händelseförlopp om ett märkligt mord.

Fight club
Som en smäll på käften. Intelligent skildrad psykos. Stor konst.

Matrix
Magiska scener som etsat sig fast om hur allting egentligen hänger ihop.

Alien
Bästa skräckfilmen någonsin om livet på en framtida rymdskyttel. En film som tål att ses om, om och om igen.

Pianisten
Stark skildring om konsten att överleva som jude under andra världskrigets Warszava. Påverkar på djupet.

Hajen
Banbrytande. Efter denna var det fler än jag som inte vågade bada, ens i en insjö.

Gladiator
Vacker skildring i konsten att komma igen.

Först ut med denna utmaning blir alltså jag, Jerry Silfwer. Håll till godo, här kommer mina sju filmer utan inbördes ordning:

Fight Club

Kära gästbloggare, på förekommen anledning tvingas jag att kriskommunicera. Oaktsamma skribenter har lovordat Transformers och Blades of Glory vilket skapat kaos här på centralredaktionen.

Innan det här går för långt vill jag därför undersöka hur det egentligen står till med filmsmaken hos skribenterna här på bloggen. Vi är skyldiga läsarna att vara transparenta i det här avseendet!

Jag skulle därför vilja att ni listar era sju favoritfilmer. Som rubrik vill jag ha ett ord som sammanfattar filmerna och under varje film en mening som sammanfattar dess betydelse. De behöver inte vara numrerade inbördes.

Givetvis får du som läsare gärna bidra på samma sätt. Skicka din text till mig på jerry.silfwer@gmail.com.

Föreställningen kan börja!

Gästbloggare Björn Wallin
Retoriker och författare

Om du vill få alla dina fördomar bekräftade om konståkningsrörelsen måste du se Blades of Glory med Will Farrel som osannolik karaktär. Filmen är full av politisk inkorrekthet och jag skattade rått åt alla överdrifter.

To paraphrase Montgomery Burns: I'm no art critic, but I know what I hate... and I didn't hate Transformers.

Jag är en dålig människa med dålig smak och dålig humor. Den mest underhållande film jag sett på riktigt länge var Transformers och det roligaste jag har hört på länge var Alex Schulmans val av bröllopssång:

"I still haven't found what I'm looking for..."

Jag har ju länge argumenterat för en förändring av upphovsrätten och min prognos har sedan några år tillbaka varit att debatten skulle ta fart under denna mandatperiod:

Nu har en moderat riksdagsman tagit äntligen valt "fel" sida - och vågat göra det på DN Debatt! Kanske är detta inledningen till den revolution många av oss har väntat på? Låt oss hoppas.

Nedan har jag sammanfattat mitt personliga ställningstagande:

- En idé är mänskligt allmängods i samma sekund som den offentliggörs och de människor som inte vill dela sina idéer med andra kan behålla dem för sig själva.

- Svenska lagar ska spegla en allmän känsla av vad som är rätt och fel i samhället, en grundläggande föresats som helt kullkastas av en lag som idag kriminaliserar miljontals människor.

- Idéer vars tid har kommit måste få mångfaldigas, detta då det ligger i idéers natur att fritt spridas från människa till människa.

- I samma ögonblick en tanke eller en innovation blir offentlig frigörs den och det enda som förblir hos upphovsmakaren är ensamrätten att kapitalisera på denna idé.

Läs mer på Computer Sweden.

Ouch. Idag var jag en noslängd från att kamma hem 18 000 spänn på Solvalla. Men ibland går pucken stolpe ut, antar jag. Kanske aktuellt att revanschera sig på Bergsåker och Sundsvall Open Trot istället?

Spotlight PR ställde upp i 2007 års upplaga av Media-SM i fotboll på Söderstadion i Stockholm. Själv spelade jag mittfältare, back och målvakt (inte helt utan framgång om jag får säga det själv!). Vi lyckades knäcka TV4 i den allra sista matchen, men annars var framgångarna sällsynta.

Ändå hade vi förstärkt vårt lag med en handfull av spelare från byråns "eget" lag, ASK Spotlight. De var duktiga, men kanske rökte de lite väl mycket före och efter matcherna? I vilket fall var vi nära i många matcher, men "nära" räckte inte riktigt till den här gången. Men även om jag har träningsvärk idag måste jag säga att det var riktigt roligt att få borra ned dobbarna i gräset igen!

Uppdaterat: Läs mer på Dagens Media.

På Dagens Media läser jag en för mig högintressant debattartikel. De två författarna har journalistiska kopplingar och de är missnöjda över att en bloggare tilldelats ett journalistpris för avslöjandet om Maria Borelius ekonomiska förehavanden. Författarna menar att bloggarens PR-kopplingar är alldeles för uppenbara och att bristen på oberoende gör att bloggen inte kan ses som medborgarjournalistik.

Gästbloggare Björn Wallin

Författare och retoriker

 

Då går bra för Apple. Aktien klättrar snabbare än när Dan Osman sprang uppför kalifornska bergsväggar.

Nu lanseras ännu en skönhet som rimligtvis borde tilltala varje modern estet.

Tyvärr är den märkliga känslan att Apple enbart riktar sig till den kreativa hemmapysslaren svår att göra sig fri från. Har man inte större ambitioner än så?

Det är måndag och jag är tillbaka i verkligheten igen. Det känns bra.