En vibrerande kukring

För några månader sedan sammanstrålade jag med Thomas och Marcus, ett par gamla vänner på O'Leary's i Sundsvall. Vi dundrade i oss några öl och ett par snackstallrikar innan vi beslutade oss för att röra oss vidare mot nästa destination, Stadshuset.

Innan avfärd behövde vi uppsöka herrarnas, men toalettkön hade redan hunnit växa sig lång. Marcus, som driver trendiga KWA Moyo Streetwear alldeles intill, drog då med oss in i den kvällsstängda butiken. Överallt i mörkret hängde snowboardkläder, surfshorts och klätterutrustning.

Marcus gav mig då en freebie - en gratissak till minne av mitt besök - som för mig blev ett oemotsägligt bevis på hur kreativitet och målgruppskännedom kan kombineras. Han gav mig en färgglad ask innehållande en vibrerande kukring.

"Den här ger vi till alla våra VIP-kunder," sa han med motiveringen att deras VIP-kunder gillar att knulla och att prova nya saker. "Plus, vem fan glömmer butiken som gav dem en vibrerande kukring?"

Andra bloggare om , , , , , , .

Avbeställ telefonkatalogen

Min kollega Anna påpekade vilket slöseri det är med alla telefonkataloger fsom delas ut till oss som hellre använder Internet eller nummerupplysning via telefon för att få tag i kontaktuppgifter.

Gör därför som Anna och avbeställ din telefonkatalog här.

Bodström = Mr 1984

Jag tycker att du ska ladda hem och läsa Oscar Swartz Marschen mot Bodström-samhället.

Socialsvängen

Jag lägger mig i RvdB:s senaste krönika på Dagens Media.

Läs mer om vanliga missuppfattningar bland självutnämnda experter på sociala medier.

Andra bloggare om , , , .

Nominerade till Årets bästa PR-byrå

Nominerade i Resumés kategori Årets bästa PR-byrå:

Agency
Coast Communications
Jung Relations
Newsroom AB
Sargasso
Spotlight PR
Star Public Relations AB
StrandbergHaage
Wenderfalck
Westander Publicitet & Påverkan

Andra bloggare om , , , , .

Det finns ingen sked

Du tittar på vad som ser ut att vara en sked, som känns som en sked, som luktar och smakar som en sked. Men du tvingar dig själv att acceptera att skeden kanske inte är en sked. Du betraktar det din hjärna menar är en sked och mot ditt rationella förnufts vilja konstaterar du att objektet i din hand lika gärna kan vara någons källkod.

En värld på låtsas

Magdalena funderar över tiden i den akademiska låtsasvärlden.

Dekorerad Erik

Min kollega Erik fick häromdagen ett bud till kontoret. I en liten ask på hans skrivbord ligger nu den medalj som han tilldelats för sin FN-vistelse i Afghanistan. Jag är en smula avundsjuk måste jag erkänna.

Andra bloggare om , , .

Svenskt vemod

Med anledningen av Peter Lemarcs spelning ikväll tipsade min kollega Anna om följande magiska textrader ur Sången de spelar när filmen är slut:

Och ungen som skriker jämt.
Vems tur är det nu?
Längs sömnlösa snårstigar
kan en mänska så lätt bli ett djur.
Vakna i vargtimman,
det enda dom hör
är dånet från långtradarna
på motorvägen strax utanför.
Han säger: Var är livet?
Vad har vi gjort?
Säg mig, hur kunde vi bli
så gamla så fort?
Den jag ser i spegeln
kan inte vara jag.
Måste vi slåss i veckor
för att älska en dag?

Badrumsromantik

Gästbloggare Björn Wallin

Retoriker och författare

 

En av mina bästa vänner måste ha slagit något slags av världsrekord i tragiskt frieri. Till saken hör att mannen ifråga har gått som katt kring het gröt och funderat på hur han skulle pop the question. Han har frågat alla i sin närhet och fått otaliga förslag. Allt från romantiska middagar eller kryssningar till knästående i samband med vackra solnedgångar.

 

Så här skriver han själv i mejlet jag fick:


Vi har haft en underbar helg. Jag hade ju bestämt att jag skulle fria, visste inte bara hur? Har fått massor med tips om hur man ska säga och göra. Marie var på firmafest på fredag kväll så jag var i hennes lägenhet och funderade. När jag satt på toa kom jag på den briljanta iden. Med en blyertspenna skrev jag: Älskar dig, vill du gifta dig med mig? å sen "rullade" jag in papperet lite grann. Marie kom hem tidigt på kvällen och gick in på toan. Jag satt vid köksbordet och knäppte mina händer. Plötsligt hör jag någon som skriker Jaaaaaaaaa, och jag log mitt bredaste leende på länge. Sedan gick vi ut och firade och dagen efter ringde vi till en vigselförättare. Livet kan vara härligt!!!

 

Jag lovar härmed att låta denna historia likt en osalig gast ska följa honom livet ut. Det får bli min gåva till honom.


Isobel om ful-PR

Varför har PR-branschen egentligen så dåligt rykte? De allra flesta konsulter arbetar med att lyfta fram uppdragsgivaren med konstruktiv kommunikation. Konflikten är allerstädes närvarande enligt medielogikens ABC, men det är uppdragsgivaren som står i fokus för ansträngningarna.

Men så finns det ful-PR där konsulter istället försöker sänka uppdragsgivarens motståndare. Det är inte särskilt snyggt och detta har Isobel Hadley-Kamptz råkat ut för. Det är illa för PR-branschen - och än sämre för det mediala klimatet!

Andra bloggare om , , , .

Önskelistan på Bokus

A Suspension Of Mercy av Highsmith, Patricia
(ISBN 9780393321975)

Allt Kommunicerar: Pr-Konsulterna Visar Vägen av Rawet, Henry/ Dahl, Magnus/ Flick, Kaj
(ISBN 9789189617407)

Autobiography of Benjamin Franklin, The av Franklin, Benjamin / Labaree, Leonard W.
(ISBN 9780300098587)

Beautiful Shadow: A Life of Patricia Highsmith av Wilson, Andrew
(ISBN ?)

Choke av Palahniuk, Chuck
(ISBN 9780099422686)

Cold Six Thousand av Ellroy, James
(ISBN 9780099893301)

Dårskaper i Brooklyn av Auster, Paul
(ISBN 9789170013645)

Flow, ledarskap och arbetsglädje av Csikszentmihalyi, Mihaly
(ISBN 9789127097483)

Flyktsoda av Birro, Marcus
(ISBN 9789170295966)

Getting Things Done: The Art of Stress-Free Productivity av Allen, David
(ISBN 9780142000281)

Girlfriend In A Coma av Coupland, Douglas
(ISBN 9780006551270)

Grönt kort - på väg till hcp 36
(ISBN 9789185138005)

Haben oder Sein av Fromm, Erich
(ISBN 9783423342346)

Holographic Universe av Talbot, Michael
(ISBN 9780586091715)

Less Than Zero av Ellis, Bret Easton
(ISBN 9780679781493)

Man and His Symbols av Jung, Carl Gustav
(ISBN 9780440351832)

Medicieffekten av Johansson, Frans
(ISBN 9789189388246)

Nihilism Before Nietzsche av Gillespie, Michael Allen
(ISBN 9780226293486)

Notebooks Of Leonardo Da Vinci Selections av Leonardo Da Vinci
(ISBN 9780192838971)

Okrossbar av Jonols, Martin
(ISBN 9789170372612)

Perfect Pitch av Steel, Jon
(ISBN 9780471789765).

Power Of Positive Thinking av Peale, Norman Vincen
(ISBN 9780762412556).

Public Opinion av Lippmann, Walter
(ISBN 9781560009993)

Risk Issues And Crisis Management av Regester, Michael / Larkin, Judy
(ISBN ?)

Selfish Gene av Dawkins, Richard
(ISBN 9780199291151)

Short Cuts: Selected Stories av Carver, Raymond
(ISBN 9780679748649).

Strategy Of Conflict av Schelling, Thomas C.
(ISBN 9780674840317)

The Analysis of Mind av Russell, Bertrand
(ISBN 9780486445519)

The God Delusion av Dawkins, Richard
(ISBN 9780552774291)

The Life and Times of Oscar Wilde
(ISBN 9781858139715)

The Problems Of Philosophy av Bertrand Russell
(ISBN 9780486406749)

Visions Of Excess av Bataille, Georges
(ISBN 9780816612833)

Världens sista roman av Sjölin, Daniel
(ISBN 9789113016689)

Effektiva människor

Jag har lyssnat på en ljudbok som heter 7 habits of highly effective people av Stephen R. Covey.

1. Var proaktiv

2. Påbörja alltid projekt med målet i åtanke

3. Ta itu med det som är långsiktigt viktigt först

4. Tänk vinn-vinn

5. Förstå först, kommunicera sedan

6. Hitta synergier

7. Håll dig i trim

Så, nu behöver du inte lyssna på den ljudboken.

Veckans citat 2: Fredrik Virtanen

Världen går under och vi tittar på YouTube.

Veckans citat: Dick Cavett

There's so much comedy on television. Does that cause comedy in the streets?

Gripen för virtuell stöldräd

Då har alltså en 17-åring gripits för att ha gjort inbrott och stulit en massa möbler. I den virtuella världen.

Och jag, jag blir nästan lycklig av det här. Inte för att jag gillar idén med en massa poliser som bryter sig in hos i övrigt harmlösa tonåringar, men hela grejen är ju som hämtad ur Alice i Underlandet.

Killen har helt enkelt loggat in i den virtuella världen med andra människors inloggningsuppgifter, för att med deras digitala alias gå in i deras hus och sedan bära ut deras möbler och ställa dem i sitt eget hus.

Spontant är det lätt att fundera över konsekvenserna av detta. Kan jag arresteras för dråp om jag råkar skjuta en stridskamrat i ryggen när vi tillsammans spelar Counterstrike? Vad är spel och vad är verklighet?

Till saken hör att möblerna i det här fallet kostar pengar. Riktiga pengar. Sedan har vi ju det här med själva dataintrånget där killen ju nyttjat stulna inloggningsuppgifter.

Å andra sidan är ju också tid pengar. Vad händer om jag bestämmer mig för att sabba för någon i spelvärlden World of warcraft? Där samsas tusentals människor och många lägger ner rätt mycket tid på sina avatarer, sina digitala alias.

Om mitt stinkande troll bestämmer sig för att göra livet surt för en söt liten druid, vad händer då? Tänk dig själv om den avatar du så kärleksfullt engagerat dig i helt plötsligt förvandlades till en blodig liten hög av skägg och vadmal?

Tänk dig sedan att samma svettiga troll dyker upp med sin sylvassa spikklubba varje gång du loggar på för att börja om. "Dö, tomtejävel!" skriker trollet när han stormar in i din timrade lilla stuga.

Och finns det gränser för vad som är sexuella trakasserier i Second life? Kan jag anmäla läderbögen som juckade på mitt ben i tisdags?

Vanliga dataspel har flera konventioner som vi accepterar. Till exempel är det själva syftet i många spel att smyga sig på kompisen och ge honom eller henne ett nackskott. Som de flesta av oss vet är detta inte okej i den fysiska världen.

Nu stal 17-åringen en massa koder, men vad hade hänt om han använt sin egen avatar för att smyga in i alla dessa hus och stjäla alla dessa möbler? Är det en del av spelet eller är det en straffbar handling?

Och vilken rätt har spelutvecklarna att utöva den makt de faktiskt besitter? Teoretiskt skulle de kunna ordna så att alla avatarer som utan tillåtelse försöker flytta andra avatarers soffgrupper träffas av en virtuell blixt och dör på fläcken.

I tider av global miljöförstörinig, supermakters olagliga invasionskrig och en hel hög med obotliga sjukdomar, visst är det här en parantes. Men ändå:

Don't steal, kids. Share.

Gör Björklund rätt?

Björklund tar till orda och menar att kommunismens massmord ska skrivas in i läroplanerna på samma sätt som förintelsen. Och det är väl rimligt att vi tar av oss silkehandskarna och placerar kommunismen jämte nazismen historiskt?

I synnerhet jag av alla borde välkomna detta förslag med öppna armar, jag som knappast kan sägas vara särskilt svag för just kommunister!

Men det gör jag inte. Jag tycker det känns olustigt att vi ska detaljstyra innehållet i läroplanen från politiskt håll - även om jag förstår och delar Björklunds frustration.

Stilla undrar jag om inte grundproblemet faktiskt bottnar i enskilda pedagogers ideologiska övertygelser?

Veckans citat: Johan Staël von Holstein

Jag är en ganska enkel kille - jag vill ha pengar.

Läs mer på Adam Erlandssons blogg om webb och teknik på SvD.

Apropå hjältar...

Vi behöver svenska politiska hjältar, nu mer än någonsin, skriver opassande. I det här fallet är det snarast hon som är hjälten, tycker jag. Läs därför hennes postning; konsekvenserna av datalagringsdirektivet är i allra högsta grad något vi och framförallt våra företrädare borde oroas över.

Vulkan

Läser i DI Weekend om en satsning av de före detta bloggarna Linda Skugge och Sigge Eklund. De ska starta upp en sida på Internet som ska heta Vulkan.

Om jag förstår det rätt kommer det att handla om verktyg som skribenter kan använda för att få sina alster tryckta och levererade on-demand. Samtidigt fungerar sajten som en handelsplats för vad som skulle kunna kallas för "användargenererad litteratur". Dessutom kommer sajten att vara öppen för förlag som vill kunna direktförsälja sina böcker och på så sätt slippa gå omvägar via ombud som till exempel Bokus.

Det låter som ett spännande upplägg, måste jag säga. Faktiskt så måste jag säga att jag verkligen tror på deras idé. Och logotypen är rätt snygg, eller hur?

Sajten lanseras den 15 november. Spännande!

Ateism ingen religion

Med anledning av en kommentar till postningen Mitt namn är Jerry och jag är ateist.

Ateism för mig är avsaknad av religiös åskådning.

Rent definitionsmässigt handlar religion om en tro på en högre makt. Ateister delar inte denna tro och rimligen blir det svårt att försöka kalla ateister för religiösa människor. Religiösa samlas kring en sedelärande föreställningsvärld och väljer aktivt att agera i enlighet med de tankar och idéer som utgör grundstenarna för deras tro. Ateister är en betydligt brokigare skara.

Som kommunikationsrådgivare ser jag också risken med att etikettera ateismen som en egen religion. Det skulle devalvera själva innebörden av det som begreppet så tydligt tar avstånd från. Men visst vore det rent propagandamässigt en fullträff för de alla troende om exempelvis Charles Darwin kunde utmålas som ateisternas Jesus Kristus. "De är minsann inte bättre än oss, för alla är vi religiösa."

Sedan ska jag inte neka till att jag (och alla andra ateister) tror på en massa saker:

Jag tror till exempel på spöken. Inte för att jag vet att de finns, men jag har en känsla av att de kanske gör det. Som människa lägger jag ihop ett och ett och bildar mig en preliminär uppfattning - trots bristande bevis. Jag tror, helt enkelt. Men det betyder inte att jag försöker leva mitt liv efter vad andra har att säga om spöken. Och jag kan uppriktigt säga att om ett spöke uppenbarade sig för mig med ett budskap om att bygga en båt eller avstå från sex, då tar jag det med en nypa salt.

Vi använder vår fantasi för att fylla ut luckorna i vår förståelse av världen och så har det varit sedan tidernas betydelse. Utbredningen av ateismen, sekulariseringen, får inte förväxlas med utbredningen av en ny religion. Ateismen är snarare ett naturligt nästa steg för världens civilisationer där människor för första gången accepterar ovisshet som ett naturligt tillstånd och ett bränsle för den mänskliga nyfikenheten att nå en djupare förståelse av den värld som omger oss.

Alla som inte dansar

Jag har ju en kategori till höger som heter Politiskt inkorrekt och därför måste jag ju nämna årets kanske mest politiskt inkorrekta låt och ja, då räknar jag in den där banka mig gul och blå-låten.

Kolla därför in Maskinen - Alla som inte dansar. Konstigt att inte moralpaniken brutit ut än, eller hur? Till dess nickar vi med i takten allesammans.

Frågan om det politiska ledarskapet

Peter Akinder, tidigare presschef åt Göran Persson, kommenterar den senaste tidens skandaler som omgärdat moderaterna i en krönika. Givetvis är den skriven i en anda av opposition, men jag tycker att den har substans.

Låt mig först varudeklarera tydligt att jag själv tillhör den borgerliga sidan av det politiska spektrat - även om jag inte är moderat. Trots det måste jag säga att Akinders verklighetsbeskrivning sätter fingret på något som förtjänar en icke-defensiv diskussion.

Akinders krönika är förstås en ensidigt subjektiv betraktelse där bara vissa delar av en kultur lyfts fram. Med väl valda delar kokas kulturen ned till några få iakttagelser till den minsta gemensamma nämnaren. Det blir en vinklad bild av en betydligt komplexare verklighet.

Har Akinders verklighetsbild förankring i verkligheten? Genast hamnar vi i ett träsk av definitioner och vetenskapsteoretiska resonemang kring hur bevisbart en så subjektiv verklighetbeskrivning kan tänkas vara. Och där fastnar vi ofta i det offentliga samtalet, upplever jag.

För diskussioner av det här slaget har strandat vid otaliga tillfällen. Det kan handla om moralen hos direktörer, poliser, politiker, jurister, religiösa samfund och föreningar av olika slag. Det tycks inte spela någon roll vad det handlar om, så fort människor organiserar sig i grupp utvecklas sociala mönster som förr eller senare riskerar att hamna i konflikt med världen utanför.

Låt oss därför för diskussionens skull anta att Akinder har rätt - det regerande skiktet av moderater är stöpta i en egoistisk roffarkultur. På samma grunder kan vi anta att det finns inkompatibla kulturer överallt, från näringslivtopparna med sina fallskärmar till de politiska broilers som idag dominerar den politiska arenan i Sverige.

Om det svårprövade resonemanget har någon sorts resonansbotten i verkligheten, ja då har Sverige problem. För det innebär per automatik att det i våra system och processer saknas mekanismer som skyddar oss mot skattefuskare, maktfullkomlingar och lögnare. Tvärtom kanske politisk framgång går hand i hand med att förstå hur systemet kan utnyttjas, ett starkt driv efter makt och en ansenlig mängd av lögner.

Det skulle i så fall bekräfta de fördomar många av oss har om politiker som drivna knektar i ett individualistiskt spel om makt. Mediernas inbyggda dramaturgi bidrar till stor del till att svensk politik beskrivs precis på detta sätt, men samtidigt kan mediernas rapportering ofta fungerande som självuppfyllande profetior. Så oaktat den filosofiska diskussionen om hönan eller ägget så kan det mycket väl vara så att politiken förvandlats från praktisk påverkan till ett spel om makt.

Det låter inte helt osannolikt, eller hur? Många konstaterar nog att politik alltid varit ett spel om just makt. Och indicierna tyder alla på det: maktdrivna och moraliskt flexibla människor tillsammans faktiskt kan ta sig hela vägen. Akinders krönika lyfter fram en sådan kultur, men det finns och har funnits andra maktfullkomliga kulturer i maktställning - framförallt inom socialdemokratin.

Den stora knäckfrågan blir därför - vilket sorts ledarskap vill vi ha?

Uppenbart är att vi inte vill ha en kvinna eller man sprungen ur en nästintill hermeutiskt sluten värld där unkna kulturer fått ligga och gro allt för länge. Rimligtvis borde vi därför fundera över hur vi upphör med producerandet av politiska broilers och funderar över vilka som vi vill ska ersätta dem på de politiska positionerna.

Återigen landar vi i frågan om vilket ledarskap vi vill ha. Och här är svenska folket kluvet och en smula orealistiskt. Många efterlyser en man eller kvinna av folket som yrkesarbetat och i ren anständighet tackar principiellt nej till löneförhöjningar. Den andra sidan efterlyser istället en pragmatiker som med realpolitiska åtgärder i rättvisans namn vill sätta likhetstecken mellan prestation och ersättning. Och bägge sidor efterlyser moralisk perfektion.

Märkligt nog efterlyser ingen ledarskap. Med ledarskap menar jag inte politisk ledarskap som handlar om att föregå folket och verka för att skapa opinion, med ledarskap menar jag just ledarskap. Varför efterlyser ingen detta?

En ledare behöver inte vara folklig eller ens "av folket" för att fungera i sin roll. Det finns exempel på ledare i historien av blåaste blod som älskats av folket. På samma sätt behöver en ledare heller inte köra över de ideologiska motståndarna i alla lägen. Det finns exempel på ledare som enat nationer - även om det i regel krävs en kris eller ett yttre hot.

Därför borde Sverige finna strukturer i och utanför de politiska sfärerna där ledarskap premieras. Detta är lagidrott särskilt duktiga på! Just lagkaptener utses ofta på grund av deras egenskaper som ledare. Lagkaptenerna är inte alltid de som gör flest mål eller som väsnas mest i omklädningsrummet. Men de har en omistlig kvalitet som förmår andra att vilja följa dem.

Nu saknar jag ett konkret recept på hur Sverige ska kunna locka fram dessa ledare. Jag vet inte hur vi ska kunna ge dem möjligheter att tävla om de inflytelserika posterna i den politiska världen. Däremot är jag övertygad om att dessa män och kvinnor enkelt skulle kunna utprestera de politiska broilers som idag genomsyrar vårt samhälle.

Till Akinders krönika vill jag bara tillägga att jag också har sett delar av det han beskriver med egna ögon. Men för balansens skull vill jag också skynda mig att tillägga att problematiken - även om den yttrar sig på andra sätt - är minst lika påtaglig inom socialdemokratin.

Mona - drottningen av dubbelmoral

Till TT lämnar Mona Sahlin följande skriftliga besked:

De nya allvarliga uppgifterna om de moderata statssekreterarna gör att man måste ställa frågan, är det en kultur inom moderaterna vi bevittnar, ett beteende inom en samhällsgrupp som ogillar skatter och därför tar sig friheter att bryta mot reglerna?


De nya uppgifterna drar ner anseendet för hela statsförvaltningen, det är därför helt nödvändigt att statsminister Fredrik Reinfeldt kliver fram och tar tydliga initiativ för att återbygga förtroendet för sin organisation. Nu är det mer än moderaternas anseende som står på spel.


För den som lite nostalgiskt vill minnas hur häftigt Mona tycker det är med skatt kan kolla in det här klippet.

Tack till David Persson för tipset.

Higgs boson

På Vetenskapens värld igår på SVT visades kanske det mest intressanta programmet jag sett på år och dag. Det handlade om sökandet efter en teoretisk partikel som kallas för Higgs boson. Hittar forskarna inte denna lilla pusselbit kastas fysikernas absoluta spjutspetsforskning 40 åt tillbaka i tiden. Och för att hitta dessa ofattbart små partiklar bygger man enorma partikelacceleratorer nedgrävda i marken,

Allt för att kunna krocka protoner i hög hastighet!

Och programledaren Rasmus Åkerblom förresten, han måste vara ett pedagogiskt underbarn, tänk att kunna presentera så avancerade sammanhang med sådan enkelhet - det kräver sitt geni!

Klokskap om debaclet Schenström

Läs Malin Siwes krönika Stormen i vinglaset, hämtad ur Affärsvärlden.

Mitt namn är Jerry och jag är ateist

Fredrik frågade mig på Facebook vad som skulle hända om jag blev vän med en person som senare visade sig vara religiös. Till saken hör - som kanske några av er lagt märke till - att jag så fort jag får chansen propagerar för religionens snara utrotning. Följaktligen är Fredriks fråga intressant också i ett bredare perspektiv - hur kan människor umgås över livsåskådningsgränserna?

I någon sorts anda av tolerans och politiskt korrekthet borde jag svara att jag självklart är öppen för alla typer av bekantskaper eftersom det vidgar sinnet att möta människor med andra livsåskådningar. Men riktigt så enkelt är det inte. Till saken hör också att jag inte har lyckats etablera några längre vänskapsrelationer med människor som har just en stark gudstro.

Tillåt mig att tillägga att jag inte adresserar alla agnostiker där ute. Vad jag talar om är de som med bestämdhet hävdar att de vet att högre makter existerar. Nyckelordet här är högre, för jag accepterar rent spirituella fenomen, men det hela går överstyr när folk börjar skapa moraliska ramverk utifrån påstådda högre väsen. Att sedan försöka rekrytera in människor i detta lydsystem, ja det är rakt av sekteristiskt.

Sedan har jag av princip inga problem att ta avstånd från människor med vissa åsikter. Fascister och kommunister förespråkar samhällsförändringar medelst våld om så krävs och människor som stöder den här sortens tänkande har jag svårt att fraternisera med, helt enkelt. Jag vet att det finns charmanta fascister och kommunister där ute, men det försvarar inte deras våldsamma ideologier.

De som sedan är starkt troende tycker jag först och främst synd om och jag skulle jag först och främst försöka finna en rationell grund för diskussion. Sedan vet jag av erfarenhet att det är svårt att diskutera rationellt med en människa som inte tror att vi människor härstammar från aporna, eller som tror att sex är skamligt eller att kvinnor är sämre rent generellt.

De lite pragmatiskare asiatiska åskådningarna bör särskiljas en smula, detta då deras trosläror i stor utsträckning kan ses som metaforer för den vetenskapliga verklighet som vi tidigare inte kunde belägga. Men bokstavstrogenhet och då framförallt i sin fundamentalistiska extremform är lika fientligt och främmande för en humanist som fascism och kommunism.

För att summera: Det är intressant och lärorikt att studera djupt religiösa människor rent sociologiskt och så länge tala med varandra på ett rationellt och humanistiskt vis kan också en vänskap absolut bestå. Det finns så många människor så jag tycker absolut att det är rimligt att ställa sådana krav på dem man väljer ut som vänner.

Drama i byn

Här skaffar man en sommarstuga ute på landet för att komma bort från storstadsstressen. Fridfullt är det att äta frukost på altanen tillsammans med de betande rådjuren borta på ängen änd tills bonden som äger marken runtomkring skrämmer bort dem med traktorn. Då hejar man glatt på honom, för han håller undan allt sly nere vid båtbryggan.

Den här morgonen kliver jag upp sent och ser fem missade samtal på mobilen. Snart blir jag varse att det springer omkring en beväpnad man i mina trakter. Och då menar jag inte en jägare utan en kriminell jävel som precis tagit gisslan vid ett misslyckat rånförsök!

Och jag som tyckte jag hörde en knall när jag låg där och drog mig i den varma sängen!

Jag drar på mig ett par jeans och går ut på altanen. Jag huttrar när ett bevakningsplan mullrar förbi mot den isbleka himlen. Det känns som jag har sett den här scenen i någon usel och självklart svenskproducerad film med Shanti Roney i huvudrollen.

Men tänk om fanskapet tar sig in hos mig för att ligga lågt tills pådraget klingat av? Ska kunskaperna från de där instruktionsfilmerna i israelisk självförsvarteknik - som jag ju såg lite så där halvironiskt på skoj - faktiskt komma till användning?

To be continued.

Andra bloggare om , , , , .

Vi rör oss

Ibland inträffar händelser som får en att stanna upp. Som får en att konstatera att livet handlar lika mycket om att stå still som att rusa fram. Att för en sekund stanna upp och bara uppskatta det som är, ja kanske är också det en framåtrörelse?

För vi har ingen aning om hur lång tid vi får. Vi kan gissa och vi kan försöka påverka , men de allra flesta av oss får finna oss i ovissheten. Som i onsdags när min bror och hans flickvän kraschade sin bil på motorvägen. Alla som sett bilen säger att det är ett mirakel att de bägge lever.

Det hela får mig att tänka på en ung kille som för några veckor sedan hoppade från Alnöbron. De som gått i skolan med honom beskrev honom som något av en olycksfågel. Ändå överlevde han fallet på 40 meter och halvt metvetslös lyckades han kravla sig upp på en bropelare.

Det är inte så lätt att veta vem som får lov att lämna den här världen - och när. Inget är givet, inget går att kontrollera helt. När allt kommer kring gör vi nog klokast i att med jämna mellanrum stanna upp och nuta av tillvaron just sådan den är i detta nu.

Andra bloggare om , , , , .

Veckans citat: CoolStuff.se

Så varför tar vi inte bättre hand om våra hjärnor? Varför utsätter vi dem ständigt för påfrestningar? Vi nickar fotbollar, headbangar, dricker sprit, tittar på extreme home makeover och slår skallen i hyllor?

Källa.