Doktor Spinn

Jag har blivit utmanad av Intresseklubben antecknar.

Du är utmanad att välja något eller några ställen i film- eller bokvärlden du skulle vilja åka till. Det spelar ingen roll om det är påhittade eller om de finns på riktigt.

The Great Northern, Twin Peaks. Jag vaknar på hotellet. I en blå pyjamas mediterar jag huvudstående mot en vägg innan jag gör Audrey Horne sällskap till frukosten. Det doftar av Douglasgran och svart bryggkaffe.

Mongibello, Amalfikusten. I denna soldränkta italienska by söker jag efter Dickie Greenleaf, son till miljonären Herbert Greenleaf. Det är i mitten av 50-talet och jag har väskan full med jazzskivor. Jag har en klubblazer som det står Princeton på, men den tillhör egentligen inte mig.

"Second Island", Costa Rica. De frånskilda paleontologerna Paul och Amanda Kirby har övertalat mig att återvända hit. Vi befinner oss i djungeln och människor har dött, tuggats sönder. Runt om oss ligger vrakdelar från vårt kraschade flygplan och jag lyssnar vaksamt efter än fler kallblodiga rovdjur.

Martinique, Karibien. Mörkhyade män lastar av väskorna ur min privata jet. Den vackra försäkringsagenten Catherine Danning har fått för sig att jag har stulit en ovärderlig Monet, men jag tror mig veta att hon, liksom jag, har dubbla motiv.

Moulinsart, Belgien. Slottets ägare svär och lever om. Han är irriterad över att ha den världsberömda operasångerskan på besök, näktergalen Bianca Castafiore. Själv är jag upptagen med att lösa det senaste i raden av mysterier som jag och min helvita foxterrier ständigt snubblar över.

Jag utmanar PaljettenQ, Citykillen, Magdalena Almqvist, Niklas Hammarström, love at first feel och Pulpet.

Ah, äntligen lite resor i kalendern! I höst blir det två olika resor till Italien, en till Rom och en till Milano. Och Imorgon bär det av till Oslo och även om det är en tjänsteresa ska det bli spännande att äntligen få sätta fötterna på norsk mark för första gången!

En intressant fråga ställd av Jonas Svedin som kommentar till postningen Överlevnad i det nya medieklimatet:

Det var inte enbart Kennedys charm som låg honom till fördel - Nixon ska rentav även ha grävt sin egen grop genom att vägra bli sminkad i kombination med en endagars skäggstubb, vilket gjorde att han mer eller mindre såg ut som en slusk. Den gode Kennedy må ha uppträtt i en mer spacklad version, men kanske var det också anledningen till vinsten 1960.

Men för att komma till saken. Ett samhälle där de sociala medierna växer sig starka och vi uppmanas "våga släppa in alla och envar" blir det väl allt viktigare att en organisation inte enbart är spackel. Borde inte detta leda till att integrerad kommunikation kommer att växa sig än starkare? En organisation ska till exempel inte enbart säga att den tänker på miljöns bästa. Den ska sova, äta, leva och andas ett gott miljötänkande. Jag menar - om vi genom de sociala medierna bjuder våra publiker till dans måste vi ju även kunna visa att vi verkligen kan dansa.

Hur viktiga är egentligen de sociala medierna för en PR-konsult idag? Är det här framtiden för information, kommunikation och PR?

Ja, jag tror det.

I takt med att de sociala medierna växer sig allt starkare blir deras påverkansmakt också större i vad som ser ut att vara en i det närmaste spikrak korrelation. Visst har det i alla tider funnits en viss grad av kosmetik när olika särintressen kommunicerar i egen sak, men ju mer interaktion desto svårare för företagen att "komma undan" med kommunikativt "spackel".

Med andra ord håller jag med dig helt och fullt i din slutledning om att de sociala medierna kommer att ställa högre krav på att företagen verkligen har substans i sin kommunikation.

Men hur långt har PR-branschen egentligen kommit? De flesta PR-byråer hävdar att de förstår hur det nya medieklimatet fungerar och att de har kunskap om hur dess inneboende kraft ska tämjas. Men sanningen är att det är svårt att tolka en förändringsprocess samtidigt som man står med bägge fötter mitt i den!

Läs mer: 7 saker bloggexperter ofta missar

Emellanåt hör jag människor som beklagar sig över vilket tidsslöseri de anser Facebook vara. Dessa människor är för snabba att döma, anser jag. Facebook må fungera som ett tidsfördriv om man väljer att använda sajten på det sättet, men som socialt verktyg är det oerhört kraftfullt.

För att ge ett exempel: Via funktionen Evenemang (du måste vara inloggad på Facebook för att kunna följa länkarna i detta inlägg) bjöd jag in vänner och bekanta till midsommarfirande i Hörningsholm där jag har min sommarstuga. I diskussionsforumet kunde vi diskutera förutsättningar och förväntningar utan att behöva ringa enskilda telefonsamtal till var och en. Och efter festen ville förstås alla vara med och dela på såväl fotografier som videofilmer vilket enkelt kunde ordnas med funktionen Grupper. Med några klick är det ordnat och plötsligt är den digitala informationsdelningen i full gång. Över 90 bilder och två videofilmer på mindre än 24 timmar!

När sms-tekniken lanserades trodde de flesta att funktionen på sin höjd skulle komma att ersätta mobilsvaret. Här hade många av oss fel. Tekniken skapade en egen kommunikationsform med helt egna regler och konventioner, messandet. Facebook är på god väg att åstadkomma samma sak. The medium is the message, som Marshall McLuhan så elegant sammanfattade fenomenet.