Doktor Spinn

Blogg Esses webbpubliceringsverktyg fuckade precis upp hela utseendet på bloggen. Ett knapptryck och inte ens en ångerfråga. Nåväl, det börjar ändå bli dags att byta plattform. Wordpress, kanske?

Igår på Nox snackade jag affärsidéer med Niklas på Testfreaks. Fick bland mycket annat tips om Daytonas blogg som jag ska ta och kolla in. Fick också tips om e-boksläsaren Amazon Kindle som lär ha potential att lyckas där så många andra har gått bet. Än så länge finns den bara i USA där den för tillfället är slutsåld.

Mmm, en iPod nano... Jag tror jag vill ha en i julklapp. Och röd (specialversionen), svart och silver är snygga allihop. Och 8 Gb är coolt.

Har saknat en iPod ända sedan min gamla gav upp.  Min nya iRiver har visserligen bra ljud, men det är fortfarande inte samma sak.

Och nu när jag ändå har en eBook från Apple (nåväl, det är flickvännens, men jag får leka med den hur mycket jag vill) så vore det ju inte mer än rätt, inte sant?

Dessutom ska det vara förbättrad batteritid i de nya versionerna och det var ju också deras största svaghet tidigare. Nåväl, vi får se om jag inte kan sticka åt tomten en slant just in case.

I TechWorld läser jag också om en ny blåtandsteknik som ska ge räckvidder på upp till en kilometer. Det är ju toppen, för de nuvarande räckvidderna är på tok för klena. Inte för att jag behöver en kilometer, men 40 meter genom betong och gips vore förstås inte alls dumt.

Inte heller verkar tekniken dra så pass mycket batterikraft, om man får tro artikeln.

Men det intressanta med den här utvecklingen är kanske inte i första hand tekniken i sig själv, utan snarare de potentiella hot den öppnar upp för. Rimligen kan vi inom en överskådlig framtid förvänta oss en kraftig ökning av blåtandsvirus innan folk lär sig att skydda sina bärbara eneheter.

Browsern Mozilla Firefox fuckar upp utseendet på den här bloggen.

Ok, nu är nonsens.blogg.se inte direkt någon kandidat för något pris i webbdesign i alla fall, men riktigt så gräslig som den ser ut i Firefox ska den alltså inte behöva vara.

Rimligtvis borde jag göra något åt det, men mina färdigheter i html-knackande är så oerhört begränsade att jag inte ens orkar med tanken på att faktiskt lära mig hur jag ska bära mig åt.

Men huvudsaken är att bloggen går att läsa och nu vet jag i alla fall att du vet att jag vet.

P.S. Jag brukar skriva mindre omständlig svenska än så här, jag vet inte vad det är med mig idag.

Vilka ringde jag till i natt och vilka måste jag ringa till i dag?

Citerar mig själv ur ett inlägg jag skrev dagen efter en hård natt på Söder. Vi är nog många som ringt ett par samtal som vi hade avstått ifrån - om vi bara varit vid våra sinnens fulla bruk.

Vilken tur då att Elin efter att ha läst inlägget tipsade mig om följande mobiltelefon från LG. Telefonen har en inbyggd alkoholmätare och en samtalsspärr som kickar in vid 0,8 promille. Intressant...

"I've never knowingly slept with a Windows user, ever." Obetalbart.

Behöver du en hjärndöd söndagssysselsättning som får dig att glömma bakfyllan för en stund? I så fall kan jag tipsa om att spela med Dangerous Sam, ett galet beroendeframkallande litet Java-spel.


Mitt rekord är 819,5 meter. Berätta hur det går för dig! Tveka inte nu, jag vet att du inte kan låta bli. Det finns de som slagit Sam över 1000 meter. Klicka här och ge Sam en ordentlig knuff i rätt riktning du också.

Ur min inbox: Slog mig just att du är en perfekt person att fråga: Vilka fem prylar tänker du på när du hör digitala hemmet? Alternativt - vilka fem prylar anser du dig behöva mest för att bygga det digitala hemmet?

Oj, cd-skivan har hunnit bli 25 år, skriver bland annat Metro. Värst vad fort det gick. Får nästan teknikångest av att bara tänka på det.

Jag var i Älvsjö på den årliga mässan Digital Home i helgen. Någonstans kan jag känna att det är okej med en mässa om den är inspirerande och trendig - samtidigt som utställarna visar grejer som är cutting edge. Men istället får jag pröjsa 140 spänn bara för att ge ett gäng dammsugarförsäljare chansen att kränga på mig sitt befintliga sortiment. Jag menar vad fan är så nytt och spännande med platt-tv, hemmabio och ip-telefoni?

Nej, tillställningar av det här slaget ska man allra minst ha fribiljetter till, annars gör man klokast i att skita i dem helt och hållet.

Fick ett tips idag om att man själv kan byta batteri i iPoden när det gamla väl har gjort sitt. Skumt. Jag känner mig en smula vilseledd här. Jag har ju till och med slängt en iPod nano när batteritiden letat sig ner till 20 minuter. Vad hade det kostat mig att få den fixad, tro?

... och så har jag lyckats slarva bort min Ipod Shuffle. Merde! Vad i hela friden är det med mig idag egentligen?

Gästbloggare Björn Wallin

Författare och retoriker

 

Då går bra för Apple. Aktien klättrar snabbare än när Dan Osman sprang uppför kalifornska bergsväggar.

Nu lanseras ännu en skönhet som rimligtvis borde tilltala varje modern estet.

Tyvärr är den märkliga känslan att Apple enbart riktar sig till den kreativa hemmapysslaren svår att göra sig fri från. Har man inte större ambitioner än så?

Mmm, jag vill ha en Nespresso Le Cube. Konstaterandet är ytligt och textreklamigt, men jag tror i alla fall att en sådan maskin skulle förhöja min livskvalitet väsentligt.

Jag ska testa Rolf van der Brink-metoden. I en krönika i Dagens Media lanserar han en teori, The Fine Arty of Droppa Namn. Genom avancerad name-dropping kan man öka bloggtrafiken avsevärt, det är tanken i alla fall.

(Inte heller är jag först att haka på tåget. JMWs blogg har också prövat.)

Rikskändisar:
Magnus Uggla, Kungen, Darin, Lasse Berghagen, Mona Sahlin, Daniel Collert, Victoria, Carl-Philip, Madelaine, Fi-Tiina, Mona Sahlin, Carola Häggkvist, Gudrun Schyman, Bert Karlsson, Michael Storåkers, Stefan Holm, Bosse Ringholm,Olinda, Lasse Holm och Lena Philipsson.

Zlatan

Mediefolket:
Göran Skytte, Lena K Samuelsson, Gunilla Herlitz, Charlotta Flinkenberg, Mats Hård, Alexandra Pascalidou, Christian Gerglis, Amelia Adamo, Johan Hakelius, Johan Ehrenberg, Johan van der Schoot, Johan Såthe, Lena Melin, Bosse Hedin, Kjell Häglund, Mats Edman, Ebba von Sydow, Bernt Hermele, Åsa Tillberg, Åsa Drakenberg, Åsa Moberg, Sakari Pitkänen, Thorbjörn Larsson, Anders Gerdin, Viggo Cavling, Jonna Bergh, Joachim Berner, Niklas Svensson, Malin Siwe, Per Gunne, Alex Scbulman, Filip & Fredrik, Pontus Enhörning, Pontus Schultz, Pontus Gårdinger och Anders Billing. Jan Scherman och Christer Mårdbrant.

Stora företag och organisationer:
Saab, Spendrups, Ogilvy, Pharmacia, Alkoholkommittén, Wedins, Svenska Akademin, Philip Morris, Skandia, Scan, Systembolaget och Arla.

Spännande platser:
Hovet, Globen, Stureplan, Enskede IK, Knutby, Avenyn, Ullevi, Ullared, Utomhus, Kiruna, Spy Bar, Råsunda, Turning Torso, Hammarby, Djurgården, Liseberg, Kumla, Båstad, Drottningholm, Riksdagen och möjligen Öresundsbron.

Halvkändisar:
Kjell-Henry Dahlström, Billy Butt, Orup, Gustav Fridolin, Gunde Svan, Charlotte Perrelli, Erik Zsiga, Jenny Ulving, Alexander Skarsgård, Carl-Fredrik Sammeli, Clas de Faire, Camilla Henemark, Dominika Peczynski, Adam Alsing, Anders Timell, Pernilla Wahlgren, Hanna Graaf, Tomas Brolin, Thomas di Leva, Tito Frez, Carolina Gynning, Daphne Leon, Fredrik Berlinger, Peter Siepen, Natacha Peyre och Harald Treutiger samt Horace Engdahl.

Lite varumärken:
Nicorette, McDonalds, Treo, Toblerone, Coca-Cola, Pripps, MTV, Scholl, Spray, Färjestad, Ajax, Ariel, Anticimex, Undice, Unilever, Urguel, Losec, Loka, Lunarstorm, Skruf, Bindefeld, Bondelid, Lindeberg, AIK, Stimorol, Läkerol, Mix Megapol och Swe.

Och så det obscena:
Chock, analsex, kräks, jävla, miffo, silikon, porr, onanera, tuttar, rumpor, dildo, fethaja, braja, bajamaja och snorta.

Jag återkommer med rapport om huruvida det här lyckades eller inte. I värsta fall får ni läsa en och annan sur kommentar om tilltaget - i så fall passar jag på att redan nu be om ursäkt.

Ja, ja. Visst kan man tycka att jag är prylkåt. För visst kan man verkligen leva utan en duschradio.

Och visst har väl jag på senare tid gjort mitt i kampen mot konsumtionssamhället. Visst har väl jag stått på barrikaderna och proklamerat att vi kan frigöra oss från materialismens bojor, att vi faktiskt inte behöver så mycket stuff för att vara lyckliga.

Men..., invänder jag med dåligt samvete och skruvar mig samtidigt otåligt.

Om ägandet nu ska manageras efter parollen less is more, kan man inte ändå tänka sig att en duschradio skulle överleva en sådan skärskådning?

Självklart skulle den göra det. Det finns små, enkla prylar som det enkelt går att leva ett liv utan, men några av dessa är helt enkelt allt för oumbärliga.

Skohornet med långt skaft är ett sådant exempel. Det bärbara USB-minnet ett annat. Klädborsten, mobilen och Mp3-spelaren är andra exempel.

Vissa saker kan tillföra så mycket i förhållande till storlek och pris samtidigt som de är absolut umbärliga i kampen om överlevnad. En duschradio kvalificerar sig i denna kategori.

För hur kan någon bättre optimera sin tid i duschen. För vad kan du göra i duschen som du inte kan göra med en duschradio i bakgrunden.

Jag vet i alla fall vad jag ska göra. På morgonen ska jag lyssna på nyheter och på kvällarna är det jag som rockar loss till Stockholms bästa radiokanal, Bandit Rock 106,3!

RSS står för Rich Site Summary. Du kan ladda hem olika typer av RSS-program till din dator. I inställningarna väljer du vilka sajter du vill prenumerera på, eller "syndikera" som det också kallas.

Programmet presenterar en översiktlig lista med nyligen uppdaterade sajter. Du får en rubrik och några rader ur artikeln, inlägget eller vad det nu kan tänkas vara.

Denna typ av webbtjänst kan sägas vara väldigt användbar för den som vill skaffa sig en snabb överblick av en viss typ av nyheter. Istället för att klicka sig runt på ett antal sajter letar programmet upp allt nytt åt dig.

Ett annat problem som RSS löser är att du slipper klicka runt på alla bloggar som intresserar dig, med denna tjänst riskerar du inte att klicka dig fram till sidor som inte uppdaterats sedan du sist var där. Inte heller behöver du bry dig om rubriker som inte fångar ditt intresse.

Tråkigt nog finns det ett antal olika protokoll. Det senaste är RSS 2.0, men detta protokoll har blivit kraftigt kritiserat. Det finns också olika lösningar för att läsa rubrikerna, feeden, t.ex. i browsern, med e-postprogrammet eller med ett program som du måste ladda ned.

Vilket protokoll och vilket program som fungerar bäst just nu kan jag inte svara på. Men det verkar som om utvecklingen är satt i rullning.

Jag hoppas på en mjukvarulösning som integrerar RSS-audio med min iPod. Någon som vet om det finns redan?

För mer om RSS, läs mer på

http://susning.nu/RSS%20 och http://www.sr.se/rss/

1.) Gå till http://www.google.se

2.) Skriv in ordet "failure" i sökfältet

3.) Tryck på "Jag har tur"-knappen

4.) Konstatera att Google kvalificerar sig som intelligent sökmotor

Veckans stuff-frenzy. Saker som man bara vill ha. Prylar man inte kan leva utan. "Mer vill ha mer, och Fan vill ha fler, för i Helvetet ryms det många."

Boblbe.e-ryggsäck
Jag har redan krossat ett par glasögon när jag tappat balansen i tunnelbanevagnen och råkat stöta ryggsäcken mot vagnsdörren. Och det är alltid ett problem att få laptopen att samsas med blöta gymkläder. Visst vore det snyggt med en axelremsväska från Tommy Hilfigher istället. Men jag vet inte jag, det är något förtrollande över Boblbe.e-ryggisarna...

Philippi klockförvaring
Bara så onödigt. Men man är inte prylbög för inte. Hm, vilken klocka ska jag ha idag då?

aXbo väckarklocka
Sätt på dig armbandet och gå och lägg dig. Armbandet kommunicerar trådlöst med väckarklockan som känner av din sömnrytm. När det börjar närma sig uppstigning väcker den dig i precis rätt fas av sömncykeln (inom ett 30 minuters intervall så att du inte försover dig). Genialiskt. Me want it, me want it bad.

Ankar
Cashmere-tröjor är dyra. Och det är svårt att se skillnad på en tröja i cashmere och en stickad i den lite billigare merrino-ullen. Men grejen är att jag vet att det är en cashmere-tröja! Och så gillar jag Ankars koncept; två modeller, massvis med färger - som dessutom skiftas efter säsong. Coolt.

Philips EnergyLight
Kalla mig naiv. Kalla mig infantil. Men jag tror stenhårt på det här. Vem har inte känt effekten av att komma ut en riktigt ljus vinterdag? Jag tror att den här lampan skulle tillföra mycket mer livskvalitet i förhållande till hur mycket pengar den kostar. För visst är det en dyr skrivbordslampa. Men kanske är det ett billigt lyckopiller?

SonyEricsson K600i
Jag har tröttnat på min Z600. Den är för klumpig att ha i fickan. Dessutom är jag trött på vikbara mobiler, det är bara bökigt. Nu vill jag istället ha den här lilla godbiten. Om jag bara kunde få jobbet att betala...

Ny Teknik skriver om ett danskt lagförslag som hotar varenda surfzon i hela landet. Lagförslaget bygger på att alla som använder offentliga surfplatser måste loggas, lite ungefär som du måste visa ditt pass när du checkar in på ett europeiskt hotellrum.

Varför måste Storebror veta vem som surfar var och när? Jo, för att säkerställa att du inte är en terrorist förstås. Eftersom denna typ av loggning inte är tekniskt genomförbar när det gäller publika surfzoner vilket skulle få till följd att dessa i så fall skulle få stänga ned.

Drömmen om ett heltäckande skandinaviskt Wimax-nät skulle hotas allvarligt om lagförslag av det här slaget får fotfäste. Frågan är nu bara om Bodström lyckas hålla fingrarna borta från våra svenska surfzoner?

Gästbloggare Björn Wallin
retoriker och författare

En av 1900-talets mest framstående kosmologer, Sir Fred Hoyle, var på 1950-talet övertygad om att hela universum kryllade av liv. Han resonerade ungefär så här; antag att var tionde stjärna i vår vintergata har planeter och att var tionde planet har ett sådant klimat att liv kan existera där, och att slutligen på var tionde av dessa planeter liv verkligen uppstår.

I så fall måste det finnas liv på kanske en miljon eller fler planeter bara i vår galax, Vintergatan.

Idag menar Hoyle att vi förmodligen är ensamma i universum på grund av det osannolika i att levande organismer uppkommer ur död materia. Hoyle gjorde tillsammans med Chandra Wickramasinghe ett försök till uppskattning av hur stor sannolikheten var att en funktionell, ytterst primitiv cell skulle uppstå på grund av slumpmässiga kemiska reaktioner i en tänkt ursoppa, innehållande alla de för livet nödvändiga molekylerna.

Utifrån antagandet att ett visst antal enzym är nödvändiga för att även den allra enklaste cell skall kunna fungera, kom de fram till den oerhört lilla sannolikheten av 10 upphöjt till 40 000. Vad detta är för en siffra har jag ingen aning om förutom att siffror över 10 upphöjt till 50 antas inte utgöra någon chans alls.

Slutsatsen blev att även om hela universum hade varit fyllt av ursoppa, så hade ändå inte liv kunnat uppstå. Att då tro, så fort vi får reda på att det existerar en ny planet någonstans i vårt universum, att det skulle finnas mer liv än det vi ser omkring oss känns ganska naivit. Minst sagt. Å andra sidan är tron det sista som överger människan. Kanske är detta bara ett utslag för den moderna människans längtan efter Gud?

Liv på en söt liten planet ute i rymden? Kul. Men det ligger lite långt bort för att vi ska kunna hitta på något skoj tillsammans med utomjordingarna. Om jag monterar på ett par vätgasraketer på en hyrbil och sticker nu borde jag kunna vara framme år 228750000000. Men det är ingen idé att köra tillbaka hyrbilen för solen kommer att ha hunnit slockna långt innan dess.

Frågan är, vilken genomsnittshastighet måste jag hålla för att inte komma för sent om vi räknar på att ljuset hinner 40 miljarder miljoner km på ett år?

Okej, antingen är den här killen ett geni, eller så har han tittat på ett par avsnitt av Stargate för mycket.

Men låt oss för skojs skull säga att hans tidsmaskin fungerar. I så fall lär han rimligen få instruktioner från framtiden om hur man förbättrar maskinen. Frågan är vad som händer då?

Med instruktionerna finns ingen anledning att upphöra med utvecklingen av tidsmaskinen, så rimligtvis fortsätter arbetet. Rimligen borde därför den nya framtiden kunna skicka tillbaka ännu bättre instruktioner?

Följaktligen borde det vara att bara slå sig ner framför maskinen och invänta ständigt nya förbättringar. Under tiden skulle finansieringen kunna lösas med lite börstips från framtiden.

Men vad händer egentligen med alla dessa framtider? Försvinner de i takt med att historien väljer en annan stig baserat på informationen från just denna framtid?

Om den framtiden som skickade meddelandet aldrig uppstod, då kunde den rimligen aldrig heller skicka meddelandet. Alltså borde meddelanden som förändrar framtiden (vilket egentligen alla meddelanden gör) helt enkelt inte komma fram - något som måste vara ett plausibelt scenario för alla inblandade.

Ett annat scenario torde vara att historien förgrenar sig och skapar alternativa framtider. Med tanke på att svarta hål existerar redan idag kanske detta sker kontinuerligt i skrivande stund.

Den fråga vi behöver ställa oss då är hur detta i så fall är möjligt med hänsyn till den massa som finns i universum. Fördubblas denna massa vid varje sådan förgrening i historien? Rent instinktivt känns det långsökt.

Oavsett vilken teoretisk utgångspunkt vi väljer, så tror jag att vi behöver se universums massa som en konstant. Utifrån ett sådant antagande vore det omöjligt för en partikel att befinna sig i samma tid och rum som en tidigare form av sig själv.

Personligen tror jag därför att det bästa vi kan hoppas på är att kunna skicka fysiska föremål framåt i tiden, men aldrig bakåt. Detta vore i sig inte lika sci-fi, men ändå rätt coolt.

Tänk dig att lösa klimatproblemet genom att skicka hela jordens befolkning 300 år framåt i tiden medan vår stackars planet fick en chans att återhämta sig? Svindlande, inte sant?

"Technology adds nothing to art. Two thousand years ago, I could tell you a story, and at any point during the story I could stop, and ask, Now do you want the hero to be kidnapped, or not? But that would, of course, have ruined the story. Part of the experience of being entertained is sitting back and plugging into someone else's vision." - Penn Jillette